Helena är 43 år, singel och barnfri, bor i sin hemstad Malmö. Hon har en bakgrund som journalist. Helena har jobbat som reporter, främst Skånes Taltidning som är en podcast för synskadade, inom ljudmedia och redigerare av papperstidning, främst Svenska Dagbladet, i cirka 20 år. Ibland får Helena fortfarande rycka in vid behov på Sydsvenskan. På fritiden försöker Helena komma iväg och simma då hennes andra intressen är lite mer stillasittande; brädspel, litteratur, film, gröna växter och umgås med vännerna. En aktivitet som hon gör sedan januari 1987, är att hon varje dag sedan dess skrivit dagbok.
Ordvärlden föds
Jag har extrajobbat som syntolk, självlärd, sedan 1997. Men 2015 bestämde jag mig att få papper på mina kunskaper och jag utbildade mig. Jag startade Ordvärlden i januari 2016, alltså strax innan jag skulle fylla 42. Det var faktiskt mest av nödvändighet. Jag hade bestämt mig för att byta bransch till syntolkning, och de produktionsbolag som skulle bli mina kunder visade sig vilja betala mot faktura. Valet stod mellan att starta eget eller arbeta med t.ex. Frilans finans. ”Klart du ska ha egen firma” sa svägerskan som är egenföretagare inom bokföring och redovisning.
Ordvärlden, verksamheten
Jag är syntolk det innebär att jag ser till att ge människor med synnedsättning en större behållning av film, teater, tv eller vardagen. En syntolkning till en tv-serie ska t.ex. berätta det som inte framgår av dialog eller andra ljud. I en deckare: man hör ju om ett skott går av, men man hör inte vem som håller i vapnet, om skottet träffade och vem, hur illa det tog samt om det fanns några vittnen. Allt detta berättar syntolken mellan skådespelarnas repliker. Just nu jobbar jag mest med att skriva syntolkningsmanus till tv-serier. Dessutom handlar det om livetolkning av teater och show, föreläsningar men jag skriver även en och annan krönika när jag kommer på något bra.
Målet är ju att betala hyran! Skämt åsido, jag har inga ambitioner att bli arbetsgivare, utan det här är min grej. Jag är gärna en del i arbetet med att utveckla syntolkning och se till att tjänsten blir något som gemeneman känner till – i lika stor utsträckning som teckenspråkstolkning. En tjänst som folk OFTA tror att jag håller på med… Målet är resan på nåt sätt, Ordvärlden ska vara något som publiken förknippar med kvalité. Jag har en milstolpe kvar rent privat:
- Läsa in mina egna manus
Därefter har jag en liten dröm. Det finns ingen kategori för syntolkning på vare sig Guldbaggen eller Kristallen, men det vore hemskt trevligt om det blev en och att jag då vann!
Till dess är jag nöjd om det går runt (vilket det gör) och att jag fortfarande har råd att resa samt lägga undan ett par kronor till pensionen också.
Kontoret = hemifrån
Ordvärlden driver jag till största delen hemifrån. Ibland syntolkar jag livearrangemang eller håller föreläsningar och då är jag naturligtvis på plats i arena, teatersalong eller samlingslokal.
Helena är företagaren
Jag känner mig enbart som företagare. Jag har inte kommit på någon ny produkt eller så.
Entreprenörsresan
Att starta själva firman var svårt. Jag har noll koll på det administrativa, skatter, moms, sätta rätt pris och allt annat. Jag var paniskt rädd för att göra fel och därmed göra folk arga/irriterade. Jag hade tusen frågor och svägerskan hade nog underskattat detta. Svägerskan hjälpte mig att starta företag var en stor hjälp i början. Hon hjälpte mig med ansökningar om F-skatt, Bolagsverket och allt annat i början. Jag har bytt redovisningsfirma nu, känns bättre att ha familjen som familj och jobbet för sig. Det jobbigaste var däremot när jag kraschade… Det känns som jag offrade min psykiska hälsa, men jag mår bra nu. Starten av företaget och de första uppdragen som jag såg som Starten Av Resten Av Mitt Liv blev droppen som fick bägaren att rinna över. Det hade varit mycket – jobb på olika orter, flyttar, för lite ledighet, utbildning samtidigt som jobb. Jag gick in i väggen och fick lägga alltihop på is några månader. Djupt tacksam att man kan få sjukpenning efter schablon som nyföretagare.
Med facit i hand är jag mycket nöjd med att ha egen firma, men det dröjde ju ett tag. Intalar mig själv att det inte är någon som förväntar sig att jag ska kunna ALLT meddetsamma. Men det blev en rivstart eftersom jag fick ett par uppdrag. Jag är en noggrann person och sätter en ära i att leverera en perfekt produkt, i tid och ha alla papper i ordning. Ingen ska ha orsak att klaga på verksamheten, det skulle ju bara ge mig dåligt rykte. Jag vet att de tjänster jag producerar betyder mycket för konsumenterna (som är personer med olika grad av synnedsättning) och jag blir irriterad om andra i produktionsledet inte uppfyller sin del så att säga.
Varför ska man driva företag?
Det kan kännas tungt att man alltid jobbar. Det är lätt att ta på sig för mycket för man vill ju inte säga nej, då kanske de slutar ringa. Om kunden är en liten förening känns det fortfarande lite jobbigt att sätta priser, men jag börjar vänja mig vid pengarna nu. Däremot är det väldigt roligt att få skicka fakturor och att jag faktiskt kan styra min egen tid. Jag kan göra ärenden på dagarna och slippa trängas med folk på lunchtimmen. Men då får jag arbeta t.ex. på kvällen. Det gäller att planera, att inte ta på sig för mycket. Jag bokar gärna med lite luft, så det finns tid för ”katastrofer” som t.ex. material som kommer in i sista minuten. Det är ju positivt egentligen att säga ”jag är fullbokad, jag kan inte tacka ja” för det signalerar ju att jag gör ett bra jobb. Och i valet mellan företag och ”Frilansfinans” tycker jag absolut att jag valde rätt. Jag klarar grunderna själv och håller god ordning på papperna, och har en br
Helenas tips till dig som vill driva företag
Våga ta betalt. Är din produkt eller tjänst bra, så är den värd att ta betalt för. Om du tycker ”inte ska väl jag” så gör nån annan det och det drabbar bara dig själv. Glöm inte bort att räkna in pension och semesterersättning. Ta även hjälp av t.ex. Nyföretagarcentrum, det är gratis och ger massor.
