Pernilla, är 29 år gammal och bor i Stockholm sen närmare ett decennium tillbaka, men kommer från början från Flen. Hon lever själv, och har en salig blandning av intressen beroende på kontexten: det blir mycket böcker, mycket konserter – och får Pernilla välja så drar hon gärna iväg någonstans där det är varmt och surfvänligt!
Ecosphere föds
Jag valde att starta Ecosphere då jag under lång tid bloggat om hållbarhetsfrågor och fick många frågor om var man kunde hitta schyssta ekologiska kläder. Jag letade, tipsade vidare, men insåg att det var lite löjligt att alla bra märken var utspridda över hela världen. Så jag bestämde mig för att ta itu med det själv och samla allt i en butik!
Ecosphere, verksamheten
Mitt företag är ganska spretigt: huvudsyftet är såklart Ecosphere. Det är en butik både online och i Stockholm, som är en concept store för hållbart mode. Där har jag ett trettiotal olika varumärken som alla uppfyller mina krav på vad som är schysst och snyggt. Sedan inkluderar företaget även min blogg, som med åren blivit en av de största när det kommer till nischen hållbar livsstil. Jag är även publicerad författare.
Jag driver mitt företag i Stockholm, sen några månader tillbaka i en fysisk butikslokal med tillhörande kontor – mitt företag växte äntligen upp och flyttade ut från min lägenhet!
Pernilla är både företagaren och entreprenören
Både och! Företagare är jag när jag sitter med ”verkligheten” och hanterar kunder, ordrar, marknadsföring och så vidare, medan jag ser mig mer som entreprenör när jag utvecklar nya idéer och infallsvinklar.
Mitt driv är viljan att rädda världen. Jag är bland annat utbildad miljövetare, och det känns kul att ta itu med en av världens smutsigaste branscher och sakta men säkert kunna hjälpa människor att hitta riktigt schysst mode, både sett till material, produktion och design.
Entreprenörsresan
Att lära sig av sina misstag – oavsett hur väl man planerar, gör sin research och så vidare så dyker det alltid upp problem som behöver lösas och misstag man gör. Jag vill gärna tro att jag kan planera bort sånt här, men istället har jag fått lära mig att ’go with the flow’ på ett helt nytt sätt, vilket egentligen bara varit positivt nu när man ser på det i efterhand.
Men det jobbiga har definitivt varit tillfälliga likviditetskriser. De kommer och går, och det löser sig varje gång (peppar peppar!) men det är hemskt frustrerande. Jag älskar allt med mitt företag och det jobb jag gör, men om det är något som kan få mig att vilka lägga mig ner i fosterställning och gråta så är det en likviditetskris. Skulle jag göra om resan skulle jag nog ha försökt växa lite mer långsamt än vad jag har gjort idag, det hade nog kunnat rädda en och annan kris. Samtidigt hade jag gärna satsat mer på bättre plattformar/mer genomarbetad hemsida från start – det blir nu ett senare bekymmer så här några år efteråt, vilket gör att det bara blir ännu mer jobb.
Under min resa har jag absolut offrat vissa delar. Tid! Semestrar! Att umgås med nära och kära! En vettig inkomst! Men en viss balans har jag ändå lyckats hålla, vilket har varit skönt. Jag tror att om man tänker för mycket på allt man ”hade kunnat göra/ha tid eller råd med istället” så hade man nog drivit sig till vansinne. Nu vet jag precis vilket mål jag jobbar mot, och då är det helt okej med långa arbetsdagar, dåligt med pengar och avsaknad av ledighet – för jag vet ju vart jag kommer ta vägen med allt jag vill, det är ju därför jag jobbar som jag gör! Sedan får jag också vara tacksam för ett gäng förstående vänner och familjemedlemmar.
Vanliga misstag?
Oj – det är nog väldigt olika. Jag skulle kunna tänka mig att man antingen är lite för mesig i början – eller så kör man på alldeles för hårt. Jag har själv nog gjort lite av en kombination, det vill säga varit lite väl mesig och försiktig inom vissa områden och sen desto mer driven och snabb på andra.
Varför ska man driva företag?
För att allt är positivt med det. Jag vet inte om man kan ens svara så? Jag älskar när allt skiter sig och går åt skogen mellan varven – för det är mitt företag och det är upp till mig att lösa alla de konstiga problem som dyker upp med jämna mellanrum, och det är en fantastisk utmaning även om det kanske inte alltid känns så för stunden. Sen finns det också en enorm frihet, för trots allt så ÄR jag ju min egen chef och KAN göra som jag vill. Men det allra bästa är nog att det är jag som sätter upp mål och framtidsplaner, både privat och för företaget, vilket gör att jag kan styra vart jag vill att min framtid tar vägen och hur den kommer att se ut.
Det tråkiga med företagandet kan däremot vara avsaknaden av vad andra människor ser som ett ”normalt” liv. Jag lider inte av det och har valt det här livet av en anledning, men många har svårt att förstå att jag inte kan ta ledigt en viss helg för ”jag är ju min egen chef” och det kan skapa lite irritation och missförstånd mellan varven.
Att våga satsa och ta plats, och ibland kanske till och med fatta lite dumdristiga beslut för att se om det kommer funka. Det värsta som kan hända är att man får lösa en massa problem – och det är vi ju grymma på.
Ett svar